| |
|
|
|
|
| |
ShuttleX
ShuttleX är en mini-PC med stor
flexibilitet. Här kan man få lika höga prestanda som en stor hemmadator även
när det gäller minneskapacitet hos grafikkorten. Här finns det inte några
begränsningar vad det gäller processorer och ramminnen. Utrymme finns för
3,5” hårddisk och 5,25” CD/DVD. Dessutom ett extra 3,5” fack för
diskettstation.
Datorn har många anslutningsmöjligheter och gör denna modell perfekt för den
lite större båten. Drivspänning är 230 volt (finns även i 12 volt version)och
strömåtgången 40-60 watt.
ShuttleX blir ofta båtens ”hjärna”. Den används i första hand för
navigering, men i hamn finns det ofta möjlighet att ansluta sig till
Internet med GSM/GPRS eller trådlöst bredband, WLAN. Med bredbands-hastighet
kan den information man önskar snabbt tas hem. Ladda t ex hem vädersidor,
kolla nöjen på orten man befinner sig på, håll kontakten via e-post med
arbetet eller dem där hemma, utväxla roliga semesterbilder etc. etc. Med
andra ord så fungerar den precis som datorn hemma.
ShuttleX levereras som standard med Intel Celeron processor på 2, 4GHz,
ramminne 1024MB och CD/DVD-läsare samt automotiv hårddisk på 40GB.
|
|
Datorer
Bildskärmar
Styrdon
Monteringsexempel
Positionering
Mobilt Internet
AIS Transpondersystem
ShuttleX |
| |
Marinklassad navigationsdator
Framtidens navigationsdator. En specialanpassad och klassad dator med måtten
310 x 221 x 91mm. Finns att få med mobilprocessor på upp till 2,0GHz och med
drivspänning 24 eller 230 volt. Datorn har en mängd anslutnings-möjligheter, bland annat 6st comportar, 3st USB,
minneskortläsare, samt uttag för CD och diskettstation.
Alla anslutningar är placerade på datorns framsida. Detta för att lätt kunna
ha en överblick på allt kablage vid eventuell felsökning eller anslutning av
nya funktioner. Hårddisken sitter monterad i snabbfäste och kan lätt tas ur
från baksidan.
Chassit är gjort i aluminium och har ordentliga fästplåtar för att kunna
skruvas fast på skott eller hylla. |
|
 |
| |
SUMICOM S625F
Sumicom S625F är en liten PC
i storlek som en bilradio! Trots det lilla formatet stödjer den
mobile-processorer på upp till 1,5GHz och minneskapacitet på 512MB. Det
finns dessutom plats för 2,5” standard hårddisk och ”slim” CD eller DVD.
Måtten är 155 x 255 x 55mm och vikten 3kg!
Datorn är helt ljudlös och kyls effektivt av chassit som är i lättmetall.
Drivspänning är 12 volt och strömåtgången endast 23 watt!
S625F är en fullvärdig dator med samma egenskaper som stationära datorer.
Det arbeten man utför på sin vanliga dator kan också göras på denna. Det
lilla formatet och låga strömförbrukningen gör den perfekt som
navigationsdator i segel- och motorbåtar. Här finns alla
anslutningsmöjligheter för t ex GPS, AIS, GPRS-modem och WLAN för trådlös
anslutning till internet i många hamnar.
Som standard levereras S625F med Intel Celeron processor på 1,5GHz, ramminne
på 512MB och DVD-läsare. Hårddisken är på 30GB och av Automotiv-typ, det
vill säga att den klarar betydligt tuffare tag och temperaturväxlingar än
standard hårddiskar.
BOXER 6860
Compact
fläktlös PC med många anslutningsmöjligheter. Stöd för dubbla displayer.
Bestyckning: Intel Core 2 Duo 1,6GHz, 1GB RAM, 40GB automotiv hårddisk, CD/DVD-läsare,
1VGA, 1DVI, 4COM, 4USB, TV out, 2-1PS/2, 6 in 1 card reader. Drivspänning 9 -
30 Volt DC, förbrukning ca 20 watt. Levereras med CD/DVD.
|
|
SUMICOM S625F
BoxerS 6920
Stöt- och
vibrationssäker fläktlös PC med många anslutningsmöjligheter. Bestyckning:
Intel Pentium Core 2 Duo 1,6GHz- 2,0GHz, 512-2GB i RAM, 40GB automotiv
hårddisk, 1VGA, 4COM, 4USB, 2-1PS/2, 1PCI, 1CF slot, 2xPCMCIA, 2 nätverk.
Drivspänning 9-30 VDC. Förbrukning ca 25 Watt. Arbetstemperatur -15 till 50
grader celcius. Utan CD-läsare.
|
| |
Bildskärmar
Valet av bildskärmar blir i en fritidsbåt ofta en fråga om utrymme och
monteringsalternativ. Invändigt finns det stora valmöjligheter till
överkommliga priser. Prestandan hos en vanlig kontorsskärm med bra kontrast
och ljusstyrka räcker ofta för att montera inombords. Här kan man välja
mellan lösa LCD-kit för egen innbyggnad eller en på marknaden lämplig skärm
för ändamålet. Det viktigaste kravet är att skärmen klarar en upplösning på
1024 x 768 bild-punkter.
Utvändiga bildskärmar
Kraven på den utvändiga skärmen är betydligt högre. Den skall klara en
upplösning på 1024 x 768, tåla regn och vattenstänk samt ha en mycket hög
ljusstyrka. Man bör välja en skärm med ljusstyrka omkring 1500 candela. Det
finns bakgrundsbelysta skärmar och så kallat transreflektiva skärmar, som
utnyttjar solens ljus för att visa en skarpare bild.
 
|
|
 
15” LCD-kit
 
|
| |
Styrdon
Styrdon för navigationssystemet är en mycket viktig detalj. Erfarenheter
från yrkessjöfarten är dock entydig, en stadig styrkula är den bästa
lösningen. Kenstington´s trackball har fyra programmerbara knappar. Här kan
två knappar användas för zoomning in och ut i navigationssystemet, och två
knappar för vänster- och högerklick. Vidare kan ”Popup-menyer” läggas in på
de vanligaste funktionerna.
Anslutning: PS/2 eller USB
VATTENTÄT TRACKBALL
För yttre styrplats behövs en helt vattentät trackball. Denna optiska och
IP68-klassade trackball tål mycket tuffa tag. Konstruktionen används bl.a.
till bankomater och annan utomhusutrustning.
Anslutning: PS/2 eller USB
VATTENTÄT
TRACKBALL
|
|
Kenstington´s trackball med fyra programmerbara
knappar Nedan, Joystick som styrdon.
Zoomning, hö och vä click
|
| |
Monteringsexempel
Här visar vi några exempel på hur skärmar, styrdon
och datorer kan monteras till
ett PC-baserat naviga-
tionssystem.
Nedan montage i en Nord
West 390 Flybridge. Inombords Camos industriella 15 tums skärm i metall
och reflexfritt glas. Som styrdon ses en Joystick till vänster om
gasreglagen.
Exemplet till höger visar en Storebro 420 Baltic där en 15 tums skärm monterats
i kartbordet. Skärmen kan fällas ner så att utrustningen blir helt osynlig.
Allt sitter fast monterat och inga lösa delar far omkring vid sjögång.
Bilden ovan visar montaget av en vattentät och ljusstark skärm på flybridge till samma båt. Till vänster om skärmen ses den vattentäta och
optiska styrkulan.
Bilden till höger visar en ShuttleX monterad på gummiupphängd platta med snabbfäste för
att lätt kunna monteras ur vid till exempel vinterförvaring eller service.
Till höger ett montage i en Viknes 1030. För att få optimal
betraktningssvinkel har skärmen skurits in i instrumentpanelen och fixerats
i rätt läge. Denna installation medför också ett naturligt skydd mot
inkommande solljus från styrbords sidoruta. Skärmen - Camos MM1510D - kan
även styras med fjärrkontroll för lätt åtkomst av diverse
inställningsmöjligheter. Som styrdon används en 4-knappars trackball som
sitter fast monterad alldeles till höger om skärmen.
Ovan skärmar för utombordsmontage som kan monteras fristående eller
panelmonteras. Dessa skärmar klarar regn och sjövatten och är fullt
läsbara i solljus.
Ovan syns en Sumicom
minidator snyggt monterad
i takpanelen.
Nedan och till höger exempel
på montage av skärm på vrid- och vippbart fäste, Storebro 340 Adriatic.
Bilderna nedan visar en
installation i en Albin 30.
Här används en vanlig
kontorsskärm med bra prestanda och lämplig fot. Som styrdon sitter en
gedigen trackball fast monterad. Datorn har byggts
in och panelmonterats i
hurtsen för förarstolen. Ett
bra exempel på hur en fast
installation kan se ut.
Ytterligare ett exempel på
fast installation i äldre båt.
Datorn har fästs på vikbar
platta under förarstolens hurts och är helt osynlig för objudna besökare.
Skärmen är monterad upp och ner i takpanelen och kan praktiskt fällas upp
när den inte används. Bilden vänds då enkelt 180 grader i
grafikprogramvaran.
|
|
 P
På Flybridge används en helt vattentät 12,1 tums skärm. Upp lösningen
kan hållas på samma nivå trots skillnad i skärmstorlek - dimmbar 0-100%.
En fantastisk skillnad i tydlighet jämfört de ofta mindre "plottrarna".
Som styrdon används här också en Joystick - till höger om gasreglagen.
Alternativet till
kompletta skärmar kan vara att använda sig av
ett LCD-kit för inbyggnad
av skärmen i befintliga paneler.
Nedan ses ett montage i
en Princess 60. Denna 15" LCD-display har en ljusstyrka på ca 500
candela och en betraktningsvinkel
på nära 180 grader!
På flybridge till samma båt har en 15" ljusstark vattentät skärm
monterats i optimal vinkel mot förarplatsen. Systemet styrs härifrån av
den vatten-täta styrkulan till höger om gasreglaget.
 |
| |
Positionering
GPS
Global Positioning System, GPS, är ett rymdbaserat radionavigeringssystem
som drivs av Försvarsdepartementet i USA. Systemet är baserat på 24
satelliter som kretsar i 6 banor runt jorden. Satelliterna sänder signaler
med information som din mottagare utnyttjar för att bestämma sin position.
Det krävs att mottagaren får signaler från minst tre satelliter för att den
skall kunna utföra beräkningen. Positionsnoggrannheten är till 95 % bättre
än 20 meter.
|
|
|
| |
DGPS förbättrar noggrannheten
Att positionen inte är ännu mer noggrann beror på att signalen från
satelliten påverkas av jonosfären och troposfären, samt fel i satelliterna i
form av sämre noggrannhet i klockor och satellitbanor. För att få en ännu
bättre noggrannhet kan man installera en DGPS-mottagare. Då blir
positionsnoggrannheten i praktiken 1-2 m, men på grund av juridiska skäl
garanteras 8 m.
Sjöfartsverket har i samarbete med våra grannländer och efter IALA: s
rekommendationer etablerat ett referensstationsnät för GPS.
Referensstationen beräknar avståndsfelet till varje satellit och via långvåg
skickas en korrektion tillsammans med uppgift om stationens
tillförlitlighet, korrektionens kvalitet samt om någon satellit inte bör
användas. Korrektioner kan skickas för maximalt 12 satelliter vars
elevationsvinkel överstiger 7 grader. Den utsända signalen övervakas av en
kontrollmottagare. Avviker den framräknade positionen mer än 8 m från
stationens inmätta position sänder den ut ett felmeddelande till din
DGPS-mottagare.
Med en bra DGPS-mottagare kan positionsnoggrannheten bli runt en meter!
|
|
Koden DGPS/EGNOS
|
| |
WAAS/EGNOS
Markstationer skickar tillbaka informationen om hur stort fel som GPS visar
och därefter sänder ett annat satellitsystem (WAAS eller EGNOS) ut denna
information till mottagarna. Så kan WAAS/EGNOS kortfattat beskrivas.
EGNOS som är det system som används i Europa beräknas vara i full drift med
tre satelliter under 2005. EGNOS förbättrar positionsnoggrannheten från 20
meter till ca 3 meter, informerar om fel i positionsangivelsen och varnar inom
sex sekunder om GPS-signalen är felaktig. En del nyare GPS-mottagare har
denna funktion. Att positionen inte blir lika bra
som för DGPS beror på att
EGNOS-satelliternas bana över jorden går över ekvatorn. Vinkel blir för de
nordiska förhållandena ganska spetsig och signalen kan vara svår att fånga
in nära land. På öppet vatten eller i låglänt terräng har detta ingen
betydelse.
REKOMMENDATION
Med de vektoriserade sjökortens precision bör man tveklöst använda sig av
EGNOS- eller DGPS-systemet. Felet hos vanlig GPS kan tyckas obetydligt men
vid stora skalor kommer skillnaden att märkas, speciellt när man har
möjlighet att zooma in utan att sjökortet blir suddigt. Man får också en
mycket exaktare fart och kursinformation.
|
|
Raystar 125 GPS WAAS/EGNOS |
| |
Mobilt
Internet
Utvecklingen av mobila lösningar går i rasande fart.
Med de PC-baserade systemen
ombord finns ett stort
behov att kunna kommunicera
över Internet med så
god hastighet som möjligt.
Som fritidsskeppare har
man oftast inte möjligheten
till uppkoppling via satellit,
så hittills har kommunikation
skötts över tröga GSM-modem eller trådlösa WLAN-nätverk som finns i många
hamnar.
HSDPA/UMTS (3G)
Den explosivartade
utbyggnaden av 3G har gjort det möjligt att använda nätet som en kontakt ut
på Internet. Täckning är numera mycket god längs våra kuster och i och med
det stora antalet användare har också priserna sjunkit kraftigt.
NMT450 (3G)
Det gamla NMT450-systemet
släcktes 31/12 2007. Men nu har frekvenserna kunnat utnyttjas till ett
mobilt bredbandssystem med överlägsen täckning. Kanske det bästa
alternativet för mobilt kommunikation för svenska västkusten då samma taxa
gäller för de tre ingående länderna Norge, Danmark och Sverige!
Snabbare och
snabbare...............
Både GSM och NMT näten byggs
nu ut för högre hastigheter och för närvarande har Turbo 3G god täckning
till lands och till sjöss(NMT) med överföringshastigheter på ca 3Mbps.
Inom ganska snar framtid
kommer den vanliga surfaren inte att märka någon skillnad på fast eller
mobil Internetanslutning. Detta blir en fantastisk tillgång för de som
navigerar med ett PC-baserat system. Programuppdateringar, nya
sjökortsområden, väderinformation och all annan Internetanvändning kommer
att gå mycket snabbt.
3G-modem
Modem för 3G-bandet finns
redan i flera utföranden. Till hö visas ett för fast montage och ett för
PC-card hållare. Bägge typerna utrustade med sim-korts hållare och uttag för
yttre antenn. PC-card uttaget möjliggör enkel flyttning av 3G-kortet mellan
t ex din bärbara dator och båten.
Framtiden ombord.........
Redan idag finns 3G/WLAN
routers för det trådlösa nätverket ombord. Precis som hemma kan många
datorer dela på en anslutning, skillnaden här är att anslutningen är mobil
via 3G som inom en snar framtid förmodligen har större hastighet än er
ADSL-anslutning hemma!
|
|
3G/UMTS-modem för Turbo 3G med inbyggt interface för
analoga telefoner, samma funktion som hemmatelefonen. Helt
operatörsoberoende. Inbyggd WLAN router!
NMT450-modem med Turbo 3G hastighet! Ekonomiskt sett det bästa
alternativet på svenska västkusten. Samma abonnemang gäller i Danmark,
Norge och Sverige! Inbyggd LAN/WLAN router! |
| |
AIS Transpondersystem
AIS (Automatic Identification System) är namnet på ett system som gör det
möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser.
Bakgrunden till att systemet utvecklats och införts är att ge tillgång till
mera information om fartygen i närområdet än vad som kan erhållas via radar.
Till exempel ger AIS fartygens identitet och storlek och detta även för
fartyg som befinner sig i radarskugga, bakom öar m.m.
AIS utnyttjar två VHF radiokanaler, där informationen sänds ut i korta
”datapaket” i väldefinierade och synkroniserade tidsintervall. Informationen
består av fartygets identitet, position, kurs, fart, heading med mera och
sänds med intervall från 2 s upp till 10 s, beroende på fartygets hastighet
och manövrer. Med längre intervall sänds information om fartygets storlek,
typ av last och destination. Position, kurs och fart hämtas från samma
system som används för fartygets navigation; normalt en GPS/DGPS mottagare.
Alla fartyg inom VHF räckvidd kan ta emot informationen via sin egen AIS
utrustning.
Sjöfartsverket har arbetat internationellt med utvecklingen av standard för
AIS och för införandet av ett krav på användning av AIS. FN-organet IMO
(International Maritime Organisation) beslutade under 2001 att alla fartyg
som följer SOLAS konventionen och är större än 300 ton skall vara utrustade
med AIS. Kravet är i kraft från 1/7 2002 för nya fartyg och för befintliga
gäller en särskild tidplan för införandet. Alla fartyg i internationell
trafik är utrustade sedan 31/12 2004 och fartyg i nationell trafik skall
vara utrustade med AIS senast 1/7 2007. För passagerarfartyg gäller kravet
oberoende av fartygets storlek.
Sjöfartsverket har ett nät av landbaserade AIS basstationer för att ta emot
AIS-information från fartyg men också för utsändning av säkerhetsrelaterad
information. AIS-information används bland annat för att förbättra
sjötrafikinformationen, sjöräddningsinsatser och isbrytningsoperationer.
Källa: Sjöfartsverket
Klass B-transponder
Med
godkännandet av den betydligt billigare klass B-transponder blir det
möjligt även för fritidsbåtar att ingå i AIS transpondersystemet till en
rimlig kostnad. Detta blir en dramatiskt höjning av säkerheten,
speciellt för långseglare. Med transponder ombord kommer i princip all
yrkestrafik att se "dig" på sina navigationsskärmar.
AIS - Bakgrund
AIS är en svensk uppfinning och är ett system som tagits fram av den kände
svenske uppfinnaren Håkan Lans. Systemet togs ursprungligen fram för
kollisionsvarning och kommunikation mellan flygplan.
|
|
AIS-mottagare med
inbyggd GPS
AIS-mottagare
 |
|
